Projekt

Samverkan och styrmedel för en hållbar gruv- och metallindustri enligt råvaruakten (CRMA)

Projektets mål är att utveckla kontrekta förslag på förbättrade styrmedel som gör tillståndsprocesserna för gruvprojekt mer transparenta, effektiva och hållbara.

Projektet fokuserar på den ökande efterfrågan på kritiska och strategiska råvaror, vilka är avgörande för den gröna omställningen. Den svenska gruv- och metallindustrin står inför stora utmaningar att tillgodose dessa behov på ett hållbart sätt, då tillståndsprocesserna för nya gruvor blivit både längre och mer komplexa, med ökade krav på miljöprövning och koncessionsansökan.

Projektets övergripande syfte är att bidra till en hållbar omställning inom gruv- och metallindustrin genom att utveckla och implementera förbättrade styrmedel och regleringar som möjliggör snabbare och mer förutsebara tillståndsprocesser. Projektet fokuserar särskilt på att stärka lokalsamhällens, kommuners och andra sakägares roll i tillståndsprocesserna, samt att säkerställa att processerna är transparenta och rättvisa. Det långsiktiga målet är att möjliggöra fossilfria förädlingskedjor till 2045, samt att minska växthusgasutsläppen inom gruv- och metallindustrin. 

En central del i projektet är att stärka samverkan mellan olika sakägare, där kommuner, urfolk, gruvbolag och andra intressenter aktivt deltar i utformningen och implementeringen av förbättrade tillståndsprocesser. Genom projektet förväntas nya samarbetsformer och dialogmodeller utvecklas, vilket kan förbättra acceptansen för gruvverksamhet i lokalsamhällen och öka transparensen i beslutsprocesserna. 

Projektet finaniseras av Vinnova via Impact Innovation - Regleringar och styrmedel för en hållbar industri. IVL Svenska Miljöinstitutet AB är koordinerande projektpart. Projektet pågår mellan november 2024 till och med december 2025. Projektledare är Jan Ots.

Miljötillståndsprocesser och implementeringen av EU:s vattendirektiv - utvärdering av konsekvenserna för svensk gruvdrift samt behov och möjligheter för reformer

Projektet ska besvara ett par grundläggande frågeställningar som inte besvarats av regeringen och/eller den privata sektorn på området miljötillstånd för gruvverksamhet.  Frågeställningarna är:

•  Konsekvenser av att tillståndsprövningar genomförs i domstol i första instans och myndigheternas partsrollprocessen. Syftet med reformen från miljöbalkens tillkomst och måluppfyllelsen kommer att ingå i studien

• Osäkerheter, utmaningar och konsekvenser relaterade till tillämpningen och tolkningen av vissa EU-direktiv, framför allt ramdirektivet för vatten.

Inför projektets genomförande beskrev deltagande aktörer projektet så här:

Anna Kumpula Kostet: Vi ska se över själva processen och hur effektiv och logisk den är samt om den ger det resultat som eftersträvats av lagstiftarna, säger projektledare Anna Kumpula Kostet. Vidare ska även Sveriges implementering och tillämpning av EU:s Vattendirektiv genomlysas, vilka miljömässiga, samhälleliga och ekonomiska konsekvenser detta har för den svenska gruvsektorn och samhället i stort.

Nils Eriksson, Boliden: Ramdirektivet för vatten fungerar idag i stora delar som en stopplagstiftning för större gruvprojekt i Sverige. Givetvis behöver detta förändras i framtiden. Det skulle därför vara intressant att veta vilka typer av justeringar som har gjorts av befintlig gruvverksamhet för att följa direktivet, vilka är kostnaderna och i vilken utsträckning de ger förbättrad miljöprestanda? Nils Eriksson på Boliden, vill också att studien ska belysa vilka gruvor i Sverige som hade kunnat etableras med dagens regelverk.

Emma Grönberg, Kaunis Iron: Det känns bra att vara med och bidra med ytterligare perspektiv och frågeställningar som kan påverka tillståndsprocessen så att den blir mer effektiv, rättssäker och tydlig. Det vinner alla parter på.

Patrik Söderholm, Luleå tekniska universitet: Det är viktigt med ökad kunskap om hur miljölagstiftningen genomförs och tillämpas i praktiken. Detta projekt innebär en möjlighet att ta fram ny sådan kunskap, samt peka på reformer som kan stärka gruvindustrins konkurrenskraft utan att tumma på miljökraven.”

Lotta Lauritz, LKAB: Trots att tillståndsförfarandena diskuteras mycket nu då de identifieras som så viktiga för industrins omställning finns det frågor som omgärdas av tabun. Jag hoppas att vi ska kunna gå på djupet kring grundorsaker till det som många uppfattar som problematiskt och bidra till beslutsunderlag för kommande reformer.

Projektet är avslutat och rapporterna kan läsas här:

Gruvor och tillståndsprocesser - jämförelse av svensk och internationell lagstiftning, tillståndsprocesser och samrådsprocesser vid mineralprospektering och gruvdrift

Environmental Permit Process and Swedish Mining - An analysis and evaluation of permit review for environmentally hazardous activities

Miljöprocess och svensk gruvdrift - En analys och utvärdering av tillståndsprövning för miljöfarlig verksamhet

Vattenrättsliga förutsättningar för gruvverksamhet

Nationellt nätverk för gruvkommuner

Projektet skall stödja kommuner i deras arbete att tillse att gruv- och mineralprojekt bidrar till positiv samhällsutveckling och välfärd. Projektet avser vidare skapa ett aktivt och livskraftigt nätverk av ”gruvkommuner”. Projektet kommer även kunna bidra till att tillståndsprocessen för gruv- och mineralprojekt (både vad gäller bearbetningskoncession samt miljötillstånd) bättre belyser den socioekonomiska hållbarhetsaspekten. I förlängningen bör detta innebära en förbättrad utvärdering av projekt, samt en förstärkt förståelse och social acceptans för gruv- och mineralsektorn.

Förstudie Tillståndsprojekt

Denna förstudie har till huvudsyfte att tillsammans med projektpartners mejsla fram viktiga frågor som behöver analyseras och utforskas i ett eller flera projekt, strategiska eller mer omfattande, gällande en förbättrad tillståndsprocess för gruvprojekt. Med förbättringar avses högre grad av förutsebarhet, effektivitet och ändamålsenlighet. Detta är betydelsefullt inte minst för att nuvarande processer riskerar att hindra den gröna och digitala omställningen. Förprojektet ska identifiera nyckelfrågor som är lämpade för fördjupade studier och innovativa förslag gällande tillståndsprocesserna för gruvdrift. Tunga och oförutsägbara tillståndsprocesser ses numera som en av de största utmaningarna för innovation och utveckling inom den svenska gruvsektorn. Projektpartners: LKAB, Boliden, Kaunis Iron, Zinkgruvan Mining, Dragon Mining. Finansiär är Swedish Mining Inovation. Förstudien är avslutad och en ny ansökan om fortsättning är inlämnad.

Förstudie Nordkalotten

Det finns ett betydande stöd för att utveckla en mineralstrategi för Nordkalotten som är i linje med denna färdplan. Nordkalottrådet är en lämplig organisation för att leda ett sådant initiativ, men arbetet kräver brett samarbete och en substantiell finansiering. Sett till hur brådskande och viktiga mineral- och gruvrelaterade frågor är i det europeiska perspektivet bör finansiering sökas genom EU:s regionala program. Ett brett samarbete bör eftersträvas som innefattar Northern Sparsely Populated Areas (NSPA), samt andra relevanta myndigheter, institutioner och organisationer. Finansiär: Nordkalottrådet/Pohjoiskalotinneuvosto, Länsstyrelsen Västerbotten . Förstudien är avslutad.

Metals4U Skellefteå

Awareness of where metals and minerals come from and how they are mined and produced is low among the general public and not least among children and young people, whose future strongly depend on how we can solve energy and material supply in the future, while meeting climate goals. To increase knowledge and dialogue about mining, permits, land use and how we can use our natural resources in a sustainable way, the pre-study Metals4U produced a description of how an exhibition about mines, metals and minerals should be designed to describe the mineral industry, the scope of the industry and the connection to our everyday lives.