Projekt Gruva Samhälle

BAKGRUND:

Gruvor bidrar till ett hållbart samhälle, men i mångas ögon är det tvärtom. Den svenska lagstiftningen om hållbarhet är inte heller tydlig. Den 11 mars 2019 redovisade den tillsatta Agenda 2030-delegationen ett betänkande till regeringen5. Man konstaterar bl.a. "I svensk lagstiftning används i dag begreppet hållbar utveckling med både en bred innebörd som inkluderar de miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensionerna av hållbar utveckling och en specifik innebörd som fokuserar på den miljömässiga dimensionen." I tillståndsgivning för en gruva bedöms den ekologiska dimensionen, men inte den sociala eller den samhällsekonomiska dimensionen. 


Projektets syfte är att utveckla bättre metoder att skapa acceptans för nya gruvor, att identifiera och föreslå förbättringar i lagstiftning som gör att beslutsunderlag omfattar både de sociala, ekonomiska och ekologiska dimensionerna och processen att väga de olika faktorerna mot varandra. På evidensbaserat sätt utveckla aktiviteter som stärker samhället kring gruvan och stärker jämställdhetsaspekten i gruvnäringen men också i samhället runt omkring. Allt detta för att säkra kompetensförsörjning och hållbart samhälle kring en gruvetablering i en landsbygdskommun.


FÖRVÄNTADE RESULTAT

I det korta perspektivet ska Agenda 2030 bli basen för hur gruvverksamhet ska värderas. Näringslivet har redan utarbetat globala standards för hållbarhetsarbete och hur arbetet ska redovisas, t ex via GRI - Global Reporting Initiative[1] som täcker de tre hållbarhetsområdena ekonomi, miljö och socialt ansvar.

I den svenska tillståndsprövningen är det framförallt den ekologiska dimensionen som vägs. Projektet vill ta fram förslag till hur man kan åstadkomma en mer balanserad prövning, inte minst för den sociala dimensionen. Om man använder gängse klassificeringsmetoder för rödlistning av hotade arter är också populationen av Pajalabon - Homo Sapiens Pajalensis - en starkt hotad art. Befolkningsminskningen har varit 60% under de senaste tre generationerna. Pajalabon, som bara finns i Pajala kommun, kan klassificeras som en art som är Starkt Hotad (Endangered) och är utrotad om knappt 100 år om inte artskydd införs. Den enda gången under en 60-årsperiod som befolkningsminskningen har planat ut, var i samband med gruvdriften 2012–2014. Hur vägs denna faktor in i tillståndsgivningen, som idag utgår från miljöbalken? Vilka aktiviteter gav positiv effekt?

Inom området Acceptans är avsikten att generalisera resultat från andra sektorer. Motstånd från lokalisering finns alltid, antingen det är ett IKEA-varuhus, en väg eller en vindkraftspark som ska anläggas. Gruvor är inte unika ur den aspekten. Inom Etapp 1 är en avsikt att identifiera hur Etapp 2 ska genomföras och resultat från planerade workshops med brett deltagande blir styrande för att definiera mål, aktiviteter och partners.

Georange är bl a behjälpliga med att sprida projektresultat.


ORGANISATION:

Projektledning: 

Projektsamordning: Jan Ots, Georange, 

Projektledning Anna Kostet; AKK Arcticcon. 

Projektadministratör: Lars Mikaelsson, Georange.


Styrgrupp: Anna Kostet, AKK Arcticon, Åsa Allan Kaunis Iron, Niclas Dahlström SIP STRIM, Erika Ingvald, SGU, representant från SVEMIN, Jan Ots Georange, Finansiärerna och samverkansparter har en representant i styrgruppen.

Styrgruppen ska följa upp projektets resultat och deltar i beslut, underlättar för projektet och eliminerar hinder, medverkar vid prioritering av resurser, stöttar projektledaren och beställaren, förankrar projektet hos olika intressenter och gör beställaren uppmärksam på eventuella bristfälliga beslutsunderlag.

FINANSIÄRER:


vinnova-complete-green

sipstrim-logo-posRegion Norrbotten logga